5. augusti 2012 – Eurotrial 2012 – Schweiz
Äntligen lyckades det för oss! Teamet Bohdan Nowy + Pavel Kukla kämpade till sig 1. plats på Eurotrial 2012!!! Europa är vår! ”Europa är vår” hördes från bilen efter att den sista sektionen körts på Eurotrial i schweiziska Auenstein. I stor stil
Äntligen lyckades det för oss! Teamet Bohdan Nowy + Pavel Kukla kämpade till sig
1. plats på Eurotrial 2012!!!
Europa är vår
”Europa är vår” hördes från bilen efter att den sista sektionen körts på Eurotrial i schweiziska Auenstein. Bohdan Nowy och Pavel Kukla tog med lätthet EM-titeln i kategorin Prototyp. Teamet tävlade med Pavla Rakušans specialbyggda bil Long Spider, som var perfekt förberedd.
Vi gav oss av mot Schweiz på måndagskvällen, och till en början gick resan bra. Strax efter Beroun hördes det i radion: ”En varningslampa lyser och det ryker från motorn.” Vi stannade i Žebrák och bytte servostyrningspumpen i en av bilarna. Pumpen hämtades i Tanvald av den fjärde personen i gänget, Petr Kousal. Nästa lilla överraskning kom någonstans på motorvägen i Tyskland, där radion åter hördes: ”Du har punktering.” Bytet gick till som vid F1. Därmed hade vi fått vår beskärda del av otur. Sedan gick allt bara bättre och bättre.
Vi kom fram till Auenstein på tisdagseftermiddagen. Redan vid grinden lastade vi av tävlingsbilen, parkerade släpet och åkte för att installera oss. Samma dag gick vi till Park fermé för att titta på konkurrenternas ”vapen”. Några nya fordon fångade vårt intresse, men allra mest den nya bilen som byggts och körs av den trefaldige mästaren Lars Dahl, samt en helt ny spansk specialbil.
Onsdagen var en vilodag för att acklimatisera oss, bada i floden och annat sådant. Vi gick för att bekanta oss med terrängen och svårighetsgraden på trialbanorna. Underlaget varierade. Vissa sektioner gick på jord och lera, andra på kalksten som smulade sig lite. En gick helt och hållet på sten.
På torsdagen hade vi teknisk besiktning. De tjeckiska teamen klarade besiktningen utan några allvarligare problem, bara några rör och någon handbroms. Till slut lyckades alla anpassa sina fordon så att de blev godkända. Eftersom vår bil var en av de första med den här konstruktionen diskuterade besiktningsmännen en hel del B-bågen, som sitter något framför ryggstöden. Efter att ha tittat på andra fordon beslutade besiktningsmännen att bilarna skulle godkännas. Vi behövde bara montera en rem som skulle förhindra att benet eventuellt föll ut ur bilen.
Fredagen var lugn, och framåt kvällen presenterades teamen direkt i stenbrottet. Stämningen var god och avslappnad överallt.
Första tävlingsdagen – lördag.
Efter samråd placerade vi oss i kön till trialsektionen på kalksten. Två bilar före oss, och sedan var det dags för start. Härligt, toppen, 0 straffpoäng – en perfekt start. Sedan kom en sektion med en mycket brant stigning utan möjlighet till fart. Efter att ha kört över de staplade stenarna kom det: en stigning och sedan den planerade backningen. Vi körde, kom upp – toppen, härligt!
Efter tre körda sektioner hade vi 3 straffpoäng, helt fantastiskt!!! Sedan kom ytterligare 0, men också några straffpoäng. Efter lördagen hade vi totalt 73 poäng. När vi lämnade in protokollet tittade de på oss som om vi hade fallit från himlen, trots att vi hade kört i omkring 15 timmar. Vi gick också och tittade på de andra teamen, som vi knappt hade träffat under dagen. Bad och avkoppling. Den goda stämningen i vårt tält höll i sig. De lokala domarna drog ner humöret en aning, eftersom de ibland inte såg sådant som de borde ha sett. Framför allt visste de nog inte.
Andra tävlingsdagen – söndag.
Vi började i samma sektion som på lördagen. Efter nattens regn avvaktade vi lite och såg hur fordonen tog sig fram över hindren i den blöta terrängen. När hjulen spann fick de fäste på det torra underlaget. Terrängen hade förändrats lite, men inte så mycket att det inte gick att fortsätta. Även den andra sektionen var densamma som på lördagen. Bilen framför oss (det finska teamet, som slutade på 3. plats totalt) körde när solen sken. Sedan bärgade besiktningsmännen en bil som gått sönder i sektionen bredvid, och det började regna. Det gjorde oss lite irriterade och rubbade oss en aning. Men det hjälpte dem inte – bilen med Boďa bakom ratten gick som en klocka.
Den sista trialsektionen gick på jord. Några prototyper framför oss i kön körde riktigt bra. Men det gick bra för oss också; portarna var delvis uppställda i omvänd riktning och några bara i en annan ordning. När vi passerade den sista porten visste vi redan: ”Europa är vår!”
På vägen tillbaka till depån nickade våra största konkurrenter instämmande; de hade redan förstått. När vi hade lämnat bilen i Park fermé och lämnat in protokollet gick vi för att heja på ännu en ”som skulle upp på pallen”, Radek Karas. Till slut körde Radek hem en fin 4. plats i I prototypklassen. På vägen mötte vi Olík Vondráček, som körde utan koppling i den sista trialen – och till slut blev det även en knapp 4:e plats i Standardklassen.
Efter att de sista ekipagen gått i mål väntade vi till långt in på natten på den officiella resultatceremonin. Det vi kom hit för blev verklighet. Det är en oförglömlig upplevelse att stå på prispallen medan nationalsången spelas till ens ära. Kvällen var fylld av glädje och firande. Tack vare tredjeplatserna i Modified och Promodified, ytterligare placeringar på 4:e plats och andra fina placeringar fick Tjeckien en fin 3:e plats i nationspoängräkningen. Ett strålande resultat som vi kan vara stolta över. Det är också på sin plats att tacka landslagsledningen för ett väl utfört arbete och framför allt för tydlig och aktuell information om vad som händer i ET.
För oss innebär det en stor utdelning på det hårda arbete vi hittills lagt ner på den här specialbilen. Utvecklingen var lång och krävande, full av misstag och försök. Long Spider byggdes om förra året från Big Spider, som hade tjänstgjort i 4 år med två ekipage. Båda dessa fordon byggdes i verkstaden under ledning av Pavel Rakušan. Bohdan Nowy, Petr Kousal och Pavel Kukla lade också ner mycket arbete, både praktiskt och med sina idéer, på bygget av Spider.
Vi tackar alla som stöttat oss och trott på den här framgången. Vi tackar våra moraviska vänner och familjer för ett fantastiskt stöd och för att de bidrog till en trivsam stämning kring vårt tävlande.
Kuklíno
I bilder.
Foton: 6